Jag kom av mig. Inte på grund av brist på tid eller inspiration, utan för att jag blev misstrodd när jag fotograferade. Jag försöker hitta glädjen i fotograferandet igen och tror nog att jag kommer att komma ikapp med målet att hitta 365+1 bilder till lika många ämnen i år.
På väg hem från Sollefteå svängde jag av från vägen vid Sprängsviken för att, som jag trodde, fotografera en oanvänd bit järnväg. I Bollsta och på andra ställen längs vägen hade jag sett hur rälsen var översnöad och oplogad.
Jag lämnade barnen i bilen och pulsade fram till ett av spåren och tog bilden ovan. Inte helt oplogat som syns, men inte nyplogat. Jag pulsade över det spåret och såg när jag tittade på nästa spår att rälsen syntes, den var alltså inte oanvänd. Då brölade det till och just ”Döden” for genom huvudet. Ut från kurvan kom ett ensamt lok som signalerade. Snabbt som ögat hoppade jag ut från spåren, men kunde ju inte låta bli att fotografera när loket passerade. I förskräckelsen missade jag att inte autofokus var på, men värre saker kunde ha hänt.
