Estlands revanschistiska euromynt?

I SvD läste jag just om det nya estniska euromyntet. Det ser ju ut att sträcka sig längre åt öst än vad dagens Estland gör. Men är det så?

Nej, så är det inte. Det är bara så att kartbilden är lätt roterad och roterar man den lite så passar myntets karta in mycket bra på de nutida estniska gränserna:

Varken öster om Narva i nordöst eller i sydöst ser gränserna ut att följa den första självständighetstidens gränser.

Solförmörkelsen

Jag gav mig ut i kylan med kameran och det var det värt. Jag hade på ett ND10-filter för att kunna ta bilderna av solen och det gick utmärkt att filma med det också:

Himlen var inte så mulen som det först verkade.
Himmel

Förmörkelsens maximum i Uppsala.
Max

Färg,
Del

eller svartvitt?
Solskiva

Pretto
Shades

Helger 2010

Här är min sammanställning av helger, jubileum och bemärkelsedagar för 2010.

Ämne Startdatum
Nyårsdagen -röd – flaggdag 2010-01-01
Trettondedagsafton 2010-01-05
Trettondedag Jul – röd 2010-01-06
Galileo Galilei upptäcker fyra månar runt planeten Jupiter 1710. 2010-01-07
Tjugondedag Knut 2010-01-13
Flaggdag – Karl 2010-01-28
Kinesiska nyåret (tigerns år, 虎) 2010-02-14
Alla hjärtans dag 2010-02-14
Fastlagssöndagen 2010-02-14
Fettisdagen 2010-02-16
Askonsdagen 2010-02-17
Sovjetiskt flyg bombar 1940 av misstag Pajala kyrkby. 2010-02-21
Internationella kvinnodagen 2010-03-08
Kronprinsessans namnsdag – flaggdag 2010-03-12
Vinterkriget avslutas 1940 genom fredsavtal mellan Finland och Sovjetunionen. 2010-03-12
Vårdagjämning (18:32) 2010-03-20
Newroz – kurdiska/persiska nyåret 2010-03-20
Våffeldagen – Marie bebådelsedag 2010-03-25
Sommartiden börjar 2010-03-28
Skärtorsdagen 2010-04-01
Långfredagen – röd 2010-04-02
Påskafton 2010-04-03
Påskdagen – röd – flaggdag 2010-04-04
Annandag Påsk – röd 2010-04-05
Tyskland anfaller 1940 Danmark och Norge 2010-04-09
Valborgsmässoafton – Konungens födelsedag – flaggdag 2010-04-30
Första Maj – röd – flaggdag 2010-05-01
Europadagen 2010-05-09
Den tyska offensiven på västfronten startar när tyskarna går in i Nederländerna, Belgien och Luxemburg. 2010-05-10
Kristi himmelsfärds dag – röd 2010-05-13
Världens första Formel 1-lopp, Storbritanniens Grand Prix, körs 1950. 2010-05-13
Den första McDonald’srestaurangen öppnas 1940 i San Bernardino, Kalifornien. 2010-05-15
Norges nationaldag 2010-05-17
Pingstafton 2010-05-22
Pingstdagen – röd – flaggdag 2010-05-23
Annandag Pingst 2010-05-24
Mors dag 2010-05-30
Danmarks grundlagsdag – Världsmiljödagen 2010-06-05
Sveriges Nationaldag och svenska flaggans dag – röd – flaggdag 2010-06-06
Islands nationaldag 2010-06-17
Bröllop i Stockholm 2010-06-19
Sommarsolståndet (13:28) 2010-06-21
Midsommarafton 2010-06-25
Koreakriget utbryter 1950. 2010-06-25
Flaggdag – Midsommardagen – röd 2010-06-26
Kronprinsessans födelsedag – flaggdag 2010-07-14
Drottningens namnsdag – flaggdag 2010-08-08
Ramadan (رمضان)  börjar 2010-08-11
Marskalk Jean Baptiste Bernadotte väljs 1810 till svensk tronföljare vid riksdagen i Örebro 2010-08-21
Rosh Hashanah (ראש השנה‎), år 5771 börjar 2010-09-08
Ramadan slutar – eid al fitr (عيد الفطر) 2010-09-10
Yom Kippur, יום כפור, vid solnedgången 2010-09-17
Höstdagjämningen (05:09) 2010-09-23
Kanelbullens dag 2010-10-04
Int. barndagen 2010-10-04
FN-dagen – flaggdag 2010-10-24
Vid den svenske kungen Gustaf V:s död 1950 blir Gustaf VI Adolf ny svensk kung. 2010-10-29
Sommartiden slut 2010-10-31
Hallowen 2010-10-31
Alla Helgons dag – röd 2010-11-06
Gustav Adolfsdagen – flaggdag 2010-11-06
Mårtensafton 2010-11-10
Fars dag 2010-11-14
Napoleon tvingar 1810 Sverige att förklara Storbritannien krig. Inte ett skott avlossas under kriget. 2010-11-17
Den sista avrättningen i Sverige verkställs 1910 då Alfred Ander avrättas med giljotin 2010-11-23
1:a Advent 2010-11-28
Chanukka (חנוכה‎) börjar vid solnedgången 2010-12-01
Finlands självständighetsdag 2010-12-06
Nobeldagen – flaggdag 2010-12-10
Lucia 2010-12-13
Vintersolståndet (00:38) 2010-12-22
Drottningens födelsedag – flaggdag 2010-12-23
Julafton 2010-12-24
Juldagen – röd – flaggdag 2010-12-25
Annandag Jul – röd 2010-12-26
Värnlösa barns dag 2010-12-28
Nyårsafton 2010-12-31

Här är listan i en excelfil, som googlekalkylblad, iCal-fil och som googlekalender så att den kan importeras i Outlook eller andra kalenderprogram.

Novembermoln

Jag lekte lite med min nya kamera och tog ett kort i minuten av himlen över jobbet och skapade en film av bildserien sedan:

Tyvärr hinner molnen för långt under en minut, så det blir inget flyt i filmen. ett kort i halvminuten eller var 20e sekund ger nog ett jämnare flöde.

Höstdagjämning

Synd att se att SMHI inte har alla lågtryck på rätt ställe.

Höstdagjämning inträffar det ögonblick då solens centrum skenbart passerar himmelsekvatorn på väg söderut. Detta får till sin följd att dag och natt är lika långa.
På norra halvklotet inträffar höstdagjämningen i år den 22 september kl 23.19. Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober. Meteorologiskt sett har höstdagjämningen ingen direkt betydelse.

”dag och natt är lika långa” – ja, nästan, men brytningen av solljuset i atmosfären gör att det är några dagar efter höstdagjämningen som det sker, och då sker det inte över hela jorden. Vid nordpolen och sydpolen är dag och natt ju ett halvår. I Uppsala är det i år 25 september som dag och natt är lika långa.

”På norra halvklotet inträffar höstdagjämningen i år den 22 september kl 23.19″ Höstdagjämningen inträffar vid samma tidpunkt även på södra halvklotet, varför peka ut norra?

Rymdbas K3

Jag har experimenterat med Mentos och Pepsi Max som raketbränsle. Det var tyvärr ingen succé, raketen rörde inte på sig. Pepsi plus bakpulver gav ett tryck i raketen som sprayade ner mig när jag tog isär den, men ingen uppskjutning. Det var det gamla raketbränslet som fungerade bäst, citronsyralösning och bakpulver.

Förmodligen försvinner det mesta av kolsyran när man häller över Pepsin i raketen. Stoppar man Mentos eller bakpulver direkt i flaskan blir det ett himla tryck.

Polcirkeln i Rovaniemi

När Mikaela skrev om polcirkeln för några dagar sedan på Facebook, så kommenterade jag att den rör på sig och att man ska vara skeptisk till fasta markeringar av polcirkeln. Jag kontrollerade var polcirkeln beräknades befinna sig vid Rovaniemis flygplats och rapporterade det. Mikaela undrade hur mycket den rör på sig och jag började titta runt på wikipedia i de artiklar som jag kan ha något utbyte av (sv, en, de, ru, fr, fi). En snutt tyckte jag var märklig,

” Из-за неравномерности движения Земли в космическом пространстве полярный круг постоянно перемещается, его географическое положение нестабильно, фактически он двигается примерно на 2 м в течение дня и почти на 100 м в течение года.”

Den slutsats jag kunde dra av de olika artiklarna var att polcirkeln flyttar sig norrut för tillfället med en hastighet av i medeltal 14 m per år. Jag har några poäng i rymdgeodesi, så jag vet att jordaxeln rör sig på flera sätt samtidigt eller snarare, flera faktorers inverkan överlagras i jordaxelns position.

Vad den ryska texten säger är att polcirkeln kan röra sig 2 m på en dag och nästan 100 m under loppet av ett år. Vad är rätt, 14 m per år eller 100 meter per år?

Vad är då polcirkeln, hur ser definitionen ut? Wikipedia säger

”En polcirkel är den yttersta parallellcirkeln räknat från polen, där solen ej går ner vid sommarsolståndet.”

Den definitionen är bristfällig, hur definieras solnedgången? Är det solens mitt eller överkant och ska man ta hänsyn till ljuset brytning i atmosfären?

I NE kan man läsa mer eller mindre samma sak. Nu är det så att polcirkeln nog bättre definieras som 90°-ε där ε är jordaxelns lutning. Vid den linjen kommer solen inte att gå ner vid sommarsolståndet i astronomisk mening. På grund av att ljuset böjs så kan man i verkligheten se solen över horisonten den natten en bit söder om polcirkeln. Kanske bäst att påpeka att jag bara skriver om den norra polcirkeln, att spegelvända alla väderstreck för att beskriva den södra polcirkeln samtidigt blir bökigt. Norr om polcirkeln råder det på sommaren polardag som är som kortast ett dygn (vid polcirkeln) och som längst ett halvår (vid polen). På vintern gäller det omvända för polarnatten. Om ni ser att någon hävdar att dag och natt är lika långa på hela jorden vid vårdagjämningen så har de fel: vid nordpolen är natten ett halvår och dagen likaså.

Jordaxelns lutning är alltså det som avgör var polcirkeln finns. De rörelser som påverkar lutningen brukar samlas under tre rubriker: planetprecession, nutation och polrörelse. Uppdelningen är gjord utifrån orsak. Under varje rubrik samlas en mängd krafter som påverkar jordaxelns lutning på olika sätt.

Planetprecession har en period på ca 42 000 år. Som namnet antyder orsakas rörelsen av de övriga planeternas gravitation. Den medför att lutningen varierar mellan 22,1° och 24,5°. Hastigheten blir i medeltal 47″ per år eller ca 14 meter. Hastigheten avtar vid spannets extrempunkter. Månen har en stabiliserande verkan i detta avseende och gör att jorden har stabila årstider. Allt eftersom månen avlägsnar sig på grund av tidvattenseffekter, så minskar den stabiliserande faktorn och spannet kommer att öka och årstiderna att förändras dramatiskt. Utifrån denna rörelse kan man beräkna medelpolcirkeln. Lutningen kan approximeras med
ε = 84,381.448 − 46.84024T − (59 × 10−5)T² + (1.813 × 10−3)T³
där T är julianska århundraden och man får resultatet i bågsekunder.

Nästa rörelse kallas nutation (av lat. Nutare – nicka). Namnet kommer sig av att rörelsen får jordaxeln att röra sig upp och ner när man ser hur axeln rör sig på grund av lunisolarprecessionen.
Praezession
Storleken är 9,21″. Rörelsen orsakas av månen och är egentligen flera rörelser med olika perioder som har samband med månens rörelser. Den största effekten har en period på 18,6 år och står för 9″. Om jag räknar rätt blir det ca 150 meter per år, men jag är inte säker. Riktningen just nu verkar vara att nutationen ökar lutningen, dvs flyttar polcirkeln söderut. På Lantmäteriets hemsida kan man beräkna positionen med hänsyn tagen till nutationen. Det ger den sanna polcirkeln

Den tredje rörelsen kallas polrörelse och orsakas av massförskjutningar i jorden. Det medför att jordens rotationsaxel rör sig runt medelpolen:
C04plot.php

Om jag räknar rätt flyttar sig polen ca en meter om dagen just nu, men jag klarar av inte att räkna ut vad det blir för effekt på polcirkeln, varken riktning eller storlek.

Så den ryska texten var inte helt fel ute när den nämnde de kortperiodiga effekterna som flyttar polcirkeln snabbare än vad den på sikt största faktorn gör. Lita aldrig på en skylt som talar om var polcirkeln går, den visade nog inte ens rätt när den sattes upp.

Se till då till slut var polcirkeln i medeltal befinner sig 2009, positionerna är från Lantmäteriets beräkningar. Polcirkeln går långt norr om tomtens by i Rovaniemi, Napapiiri (polcirkel på finska).


Visa större karta
Blått=sann polcirkel 2009
Rött=medelpolcirkel 2009

Kalenderförvirring

Slaget vid Poltava pågår ännu – sr.se.

”I helgen är det precis 300 år sedan slaget vid Poltava, där Karl XII led ett katastrofalt nederlag mot den ryske tsaren Peter den Stores armé i vad som nu är Ukraina.”

Det blev som jag misstänkte när jag sammanställde helger och bemärkelsedagar för 2009 – i Sverige har man inte kommit ihåg att vi bytte kalender 1753. (Och 1700 samt 1712).

När de som använder den tideräkning som vi använder i Sverige idag tittade i sin kalender på morgonen den dag som slaget vid Poltava stod, så kunde de läsa 8 juli 1709. Det är alltså drygt en vecka kvar till jubiléumet.

När Karl XII tittade i sin kalender den morgonen stod det 28 juni 1709, men den kalendern användes bara i Sverige. Genom att hoppa över skottår med början 1700 tänkte man sig att Sverige gradvis skull övergå till den gregorianska kalendern, men man bytte tillbaka till den julianska 1712 genom att lägga till en extra dag, Tillökningsdagen 30 februari 1712.