Dagens bästa cykelnyhet

Mitt bland alla trista nyheter från Tour de France så har vi en glad cykelnyhet: Viggo har lärt sig cykla idag!

PICT7296.JPG

PICT7293.JPG

Jag och Viggo övade igår i Bärbyparken och idag så kunde jag släppa handtaget. Han är överlycklig över att kunna cykla. Under den andra turen till parken idag, när jag följde efter på cykel, så ropade han ”jag är fri!” flera gånger.

Vi har varit rätt usla på att öva med Viggo, men eftersom det är min sista semestervecka ville jag verkligen öva medan vi har tid. Igår sa jag åt Viggo att komma och väcka mig idag, så att vi kunde öva på förmiddagen, men det glömde han tyvärr. Vi får ta med oss fika och göra en cykelutflykt i morgon till dagis för att öva dagisvägen inför hösten.

Vi behöver öva mera på att starta. Det krävs en knuff för att komma igång än så länge, men det fixar vi i morgon. Nästa vecka får han cykla till badet i Öregrund.

Bookmark and Share

11 reaktion på “Dagens bästa cykelnyhet

  1. Grattis till Viggo! Vad kul! Hälsa honom att han är jätteduktig. Det är en stor frihet att kunna cykla. Själv fick jag min första cykel när jag fyllde 8 år och lärde mig alltså inte cykla förrän då. Det var min kusin Tore som lärde mig.
    Jag minns när Per lärde sig cykla här på gatan (han var 5 år då): När han upptäckte att han kunde så stannade han cykeln, ställde den ifrån sig och tog ett stort skutt rakt upp i luften och skrek för full hals ”Hurra!”. Hur du reagerade när du lärt dig cykla första gången minns jag inte – eller också var jag inte med då.

  2. Grattis Viggo – så jättekul! Jag minns när jag lärde mig cykla när jag var 6 år på besök hos farfar och farmor i Västerås. Jag ramlade och slog sönder knäna flera gånger. Glöm nu inte cykeln när ni kommer!

  3. Välkommen till Öregrund, Viggo, med cykel och allt!

    Viggos mamma tränade jag att cykla på gågatan bakom huset på Idrottsgatan.

  4. Pingback: Kerstin Kokk » Världens bästa Viggo!

  5. Jag lärde mig att cykla i backen på Blomstervägen, så hur gammal jag var får man väl räkna ut från det.

  6. Pingback: Enn Kokk » Sommaren är också till för umgänge

  7. Vad kul för er Viggo, cykla är frihet. Min Herman (4,5 år gammal) lärde sig oxå cykla idag vilket jag bloggade om hos mig. Vi måste oxå träna på starter. Visst är de för söta när de lärt sig cykla.

    Vi har oxå varit urusla på att träna med Herman och han har haft noll tålamod men så har vi intensivtränat (gått långa sträckor där jag hållit i handtaget 2 dagar i rad) och vips lossnade det.

  8. Hej! Bo fin sida du har gjort och vad stora dina barn har blivit…Kul att få se sin kusins barn på webben…Ha de fint Hälsning kusin Carina

  9. Av en ren slump hittade jag denna blogg
    Drar mig till minnes en episod från min tidiga barndom
    jag är född i trelleborg i närheten av sockerbruket som fanns då min morfar hade fått för sig att lära mig cykla jag var kanske 6år men lång för min ålder
    sagt å gjort han tog med mig till sockerbrukets område som var ej i bruk för säsongen
    en gammal damcykel var det som stod tillbuds
    jag var ivrig att lära mig så jag satt upp Algot bakom mig som stöd jag trampa på för glatta livet övertygad att han stod bakom å höll i
    hej vilken fart jag fick hörde nån ropa stanna för jävulen på bred skånska men det hade jag ingen aning om bromsa hade han glömt att lära migrätt va det var var jag nere på landsvägen till malmö
    jag fortsatte att cykla på detta va skitkul till saken hör att jag hade en morbror som bodde nere vid havet som gick paralellt med landsvägen
    jag visste på ett ungefär vart han bodde så jag trampade på för kung å fosterland
    när jag kom fram tänkte jag på morfar han kanske var orolig så jag knackade inte på hos morbror knut utan jag gick till hundkojan å lade mig hos hunden
    under tiden fick jag senare veta att algot rusat hem förtvivlad över vad han ställt till med
    men mor min som visste vilken företagsam ung man jag var sa vi ringer till knut han har säkert cyclat dit men ingen lennart var där sa knut
    men vänta lite jag hör att hunden skäller
    skamsen svarade jag när knut kallade på mig genom fönstret ni kan ta det lugnt pågen är i hunkojan
    allt va frid å fröjd men Algot glömde aldrig denna episod till saken hör att jag fick stå å trampa hela vägen på grund av att jag va alldeles för liten för cykeln men det gick bra
    sedan dess har jag cyklat varje dag

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>